Årets Cirkulativ 2024:

Beijer/ByggOle Nacka visar vägen för cirkulärt byggmaterial

Byggbranschen beskrivs ofta som konservativ och resurskrävande. Samtidigt växer kraven på återbruk, minskat avfall och mer hållbart byggande – från kunder, lagstiftning och samhället i stort.

ByggOle, en del av Beijer Byggmaterial, har valt att inte vänta. Tillsammans med Nacka vatten och avfall har de byggt upp ett flöde för återbrukat byggmaterial, testat nya arbetssätt och visat att cirkularitet kan bli både affär och vardag – inte bara ett projekt vid sidan om.

För det arbetet har de utsetts till Årets Cirkulativ 2024, en utmärkelse inom satsningen Slut cirkeln.

– Vi skulle väldigt fort drunkna i material om vi inte sålde i samma takt som vi får in det. Det är ett kvitto på att flödet faktiskt fungerar, säger Peter Bergengren, Beijer Byggmaterial.

Så började resan – från fråga på återvinningscentralen till pilot i Nacka

Startskottet gick när Nacka vatten och avfall, via byggmaterialhandlarna, ställde en konkret fråga: fanns det någon bygghandel som ville sälja funktionellt byggmaterial som lämnades in på kommunens återvinningscentraler?

Av olika skäl pekade många på Beijer/ByggOle Nacka.

Regionchefen visste att Peter Bergengren hade ett starkt miljöintresse och hade gått miljöutbildningar. Han fick frågan om att driva satsningen och tackade ja.

Under 2021 startade arbetet, och tidig vår 2022 hade de byggt upp en särskild yta för försäljning av återbrukat material, samtidigt som återvinningscentralerna anpassade sina ytor för att ta emot det.

Från början såg de framför sig mest trä. Utfallet blev tvärtom.

– Vi trodde att vi skulle få in mest trämaterial, det blev nästan det minsta. I stället har vi fått in andra typer av byggmaterial. Det enda kriteriet vi har satt är att materialet ska vara säljbart. Vi tar inte emot sådant som riskerar att bli liggande eller som vi själva får slänga, säger Peter.

Så funkar återbruket i praktiken

I början skickade återvinningscentralen lastbilslaster med material till butiken, där Peter stod och valde ut vad som var användbart. Det blev snabbt ohållbart.
I dag gör de tvärtom: Peter, eller en kollega, åker ut till återvinningscentralen och väljer material på plats. Det de tar in transporteras vidare till butiken. Efter att de varit där får andra avtalsaktörer plocka material, så fler kan hitta värde i det som lämnas in.

I butiken säljs materialet på två sätt:
Direkt i varuhuset, där återbruket placeras där motsvarande nya material ligger – tydligt uppmärkt, men integrerat.
Via externa plattformar, till exempel Blocket och auktioner, där vissa produkter hittar fler köpare.

En klassisk ”fyndhörna” fungerar sämre.

– Folk går helt enkelt inte dit och tittar. När vi lägger återbruksmaterialet där kunden ändå letar efter den typen av produkt, till exempel ventilation eller golvunderlag, blir valet mycket enklare. Du står på samma ställe och kan välja nytt eller återbrukat.

En konservativ bransch och en förändring som drivs uppifrån och ner

Byggbranschen är, som Peter konstaterar, inte känd för att ändra sig över en natt.
Förändringstakten ökar nu, mycket tack vare EU:s taxonomi och CSRD. De redovisningskraven spiller över på fastighetsägare, riksbyggare och vidare ner på entreprenörer och leverantörer.

– Framför allt riksbyggarna är de som driver processerna nu. När de ställer krav följer underentreprenörerna efter. För oss börjar möjligheten att erbjuda de här tjänsterna bli en hygienfaktor för att överhuvudtaget få projekten.

Det är inte en grön ”bonus”, utan något som påverkar affären direkt.

– Vi får inte projekt enbart för att vi jobbar cirkulärt – men vi märker att vi tar projekt tack vare att vi kan erbjuda de här lösningarna. Det är viktigt både för affären och för varumärket.

Affärsnytta: avfallsminimering, kundnytta och nya roller i värdekedjan

Beijer/ByggOle Nacka har valt att lägga särskilt fokus på avfallsminimering, både i egna flöden och för kundernas projekt.

– Vi har satsat hårdast på avfallsminimering, för att det ligger närmast kunden. Om vi kan minska avfallet med 20 till 30 procent genom förändrade arbetssätt, då lyssnar folk. De får mer plats på bygget, mindre avfall att betala för och det är konkret och begripligt, säger Peter.

De ser sig också som en marknadsplats i en cirkulär kedja. I dag lägger de fortfarande mycket tid på att själva rensa virke och göra material i ordning. På sikt ska mer av det arbetet kunna skötas av externa samarbetspartners.

– Det är inte våra typiska sysslor att stå och rensa virke eller renovera dörrar, även om vi gör det i dag. Där ser vi potential för andra aktörer att kliva in. Då får vi affärsnytta för fler, det kan skapa nya företag och fler jobb i det lokala samhället.

Intern resa: eldsjälar, vardag och höjd lägstanivå

Internt är det få som tycker att återbruk och cirkularitet är ”en dålig idé”. Hindret sitter någon annanstans: tid, resurser och vana.

– Det kräver engagemang att komma igång. De som verkligen har tagit tag i det får bra utväxling, men alla har inte utrymme. Därför försöker vi jobba stegvis, i takt med att kunderna efterfrågar det. Ropar jag utan att någon kund ställer frågan, då försvinner det ut i tomma intet.

Peter beskriver arbetssättet som att höja lägstanivån, i stället för att jaga perfekta toppnivålösningar.

– Om du bara springer in i taket på de stora frågorna hela tiden kommer du inte vidare. Vi försöker i stället hela tiden höja lägstanivån lite. Göra det enklare, tydligare och lite bättre. Då kommer man faktiskt framåt.

Kommunens roll som modig kravställare och nyckelspelare

För att fler ska kunna – och våga – ställa om, är kommunen en nyckelspelare, menar Peter. Framför allt som kravställare i upphandlingar och markupplåtelser.

– Kommunerna måste upp på banan med upphandlingarna. De behöver våga ställa tydligare krav. I dag finns en rädsla att för tuffa krav leder till färre anbud och högre pris. Men utan krav händer inte så mycket.

Samarbetet med Nacka kommun, inom bland annat Slut cirkeln, ser han som särskilt viktigt.

– Vi skriver avtal ett år i taget, och det ger långsiktighet. Vi har en löpande dialog, lär av varandra och får en kontinuitet som betyder mycket. Nacka kommun är modig och framåtlutad. De är en av de största uppdragsgivarna, så deras roll är avgörande.

Tips till andra företagare: börja med de lägst hängande frukterna

Vad kan andra företagare i Nacka ta med sig från Beijer/ByggOle Nackas resa?

Peter är tydlig: börja inte i de tjockaste rapporterna – börja där du står.

• Titta på spill och avfall: vad kan undvikas, sorteras ut eller användas igen?
• Se över enkla beteenden: belysning, beställningar, hantering av överblivet material.
• Fokusera på det som ger tydlig kundnytta: mindre avfall, färre transporter, lägre kostnader.

– De flesta undrar: var ska jag börja? Då försöker vi sänka tröskeln så långt det bara går. När vi visar att det inte är krångligare, bara lite annorlunda, och att de dessutom sparar pengar – då händer det saker.

Från lokalt pilotprojekt till nationell modell

Även om satsningen i dag är lokal i Nacka, är Beijer Byggmaterial en rikstäckande kedja. Erfarenheterna härifrån har redan inspirerat andra orter. Göteborg och Malmö har till exempel haft egna initiativ, men Peter ser också riskerna med renodlat eldsjälsdrivna satsningar:

– När en eldsjäl slutar kan det stanna av. Vi håller på att hitta sätt att synkronisera det här, så att vi inte har en modell i Göteborg, en annan i Malmö, en tredje i Umeå. Vi behöver en modell som funkar i hela landet, konstaterar Peter.

”Det roligaste är att se förändringen”

Trots långsamma processer och många hinder längs vägen tycker Peter att det är värt jobbet.

– Det roligaste är att få vara med i förändringsprocessen. Man måste ha tålamod, jag har hållit på med det här sedan 2021, och vi är inte framme än. Men att se den gradvisa förändringen, hur fler börjar ställa frågor och hur det blir en mer naturlig del av affären – det är väldigt givande, avslutar Peter.